Växa - växte - växt

när jag var en måndag gammal
flyttade vi till ett kedjehus
i ett område där gatorna
var döpta efter växter
någon gång på 70-talet
växte de som om de hade blivit sådda
i perfekta raka rader

det var där jag växte upp
i ett stort hus med gott om rum att växa i
systerns ärvda kläder att växa in i
jag växte på bredden
och jag växte på längden
sen växte jag inte på bredden något mer

jag växte ur lågstadiet,
växte ur mellanstadiet
sen växte mina kläder ur mig

jag växte inåtvänd,
ur min hud växte sprickorna fram
sprickan mellan den jag ville vara
och den jag var

så min pappa gav mig konst
och min mamma gav mig poesi
leonard cohen, salvador dalí..
och aldrig hörde jag dem klaga
och aldrig hörde jag dem sucka
över en dotter som växt ut och in

och jag växte in i skammen
av att inte vara lycklig i ett lyckligt liv

jag växte ur bup
växte in i vuxenpsyk
växte ur en socionom, en psykolog,
en läkare, en till psykolog

växte ur cipramil - växte in i prozac
sömntabletter, ångestdämpade medicin
långsamt växte jag in i avundsjukan
den mest ologiska önskan efter..
de vars journaler växt på förutbestämt vis

de som vikts till perfekta former av oragami
svalor, näckrosor - bipolär, borderline
så många fack att växa in i

jag växte ur killar
jag växte in i kvinnor
långsamt växte jag ur sprickorna
långsamt växte bokstäverna fram
ur raderna på min hud

jag har växt ut-och-in
jag har växt sidleds
jag har växt knölig och missformad
men jag växer

jag växer likt en skärgårdstall
ur sprickorna på ett berg